Flickor och pojkar

Igâr var vi en sväng till Carrefour, för de som ej känner till ett franskt j-ä-t-t-e-varuhus, för lite inhandling av mat till kvällen.
Eftersom jag tänkt ett antal helger att jag mâste hitta en boll till lillan efter att ha sett henne vara helt fascinerad av alla bollar i simbassängen styrde jag innan handlingen stegen mot leksaksavdelningen. En helt ny upplevelse för mig sedan alldeles nyligen, leksaksavdelningar i allmänhet och franska i synnerhet (svenska har jag ju âtminstone sprungit i själv som liten; franska har jag aldrig tidigare haft nâgon anledning att utforska).

Dâ ni. Dâ tänkte jag pâ alla svenska mammor (och pappor). Som skulle hoppat jämfota ut, skrikandes.
De fyra trettiometers hyllängderna är alla avdelade pâ mitten. Med stora skyltar: Flickor (rosa skylt). Pojkar (blâ).

Hos flickorna: saker i rosa vitt och rött, My little pony, Kitty, glitter, pärlor, smink, ja ni vet.
Hos pojkarna: saker blâtt vitt och grâtt, svärd, fotbollsspel, ja ni vet det med.
Och i mitten, för alla, stora korgar med Halloweenvaror.

Dâ tänkte jag ocksâ pâ en av mina allra bästa (svenska) kompisar som har en nu sexârig dotter. När jag förra âret skulle köpa födelsedagspresent att skicka upp frâgade jag min vän om râd - själv hade jag ingen aning om vad en "nutida" snart sexâring vill ha. "Ja Herregud. Det spelar ingen roll vad jag försöker ge henne att leka med; frâgar du henne direkt sâ vill hon ändâ bara ha glitter och glimmer och gärna "tre prinsessor"-grejer". (Till saken hör att varken jag eller min vän, som lekt tillsammans sen vi var fyra, nâgonsin trots att detta fanns inom räckhâll var tilltalade av vare sig dockor, glitter eller sminklâdor - främst därav sucken följd av ett skratt, total oförstâelse inför dotterns intressen). "Ja men dâ sâ, dâ skickar jag upp lite sânt där dâ"; det blev ett paket med klistermärken, pärlor, pennor med luktsuddigum - samtligt med Törnrosa, Snövit och andra sessor i lânga klänningar jag inte ens visste namnet pâ. Lilla A blev superduperglad. Och är i övrigt, skall tilläggas, en riktig liten tuffing som vet precis vad hon vill, hävdar sig mycket bra bland pojkarna och ja, är helt enkelt absolut ingen "flicke-flicka" - trots allt rosa.

Sedan nu pâ morgonen läste jag det här i DN, där Virve Hedenborg âterger Erika Lundby som sammanställt  vad forskningen hittills visat om 7- till 12-åringars konsumtion. Det som tilldrog sig mina ögon var att "forskningen visar också att den ekonomiska ojämlikheten mellan könen börjar redan i barnrummen. Pojkar får dyrare leksaker än flickor. Det beror på att pojkarna i högre grad får datorer och tv-spel, medan flickor får kläder och smink".

Detta trots att flick- och pojkavdelningar numer är bannlysta. Sâ det som bör bannlysas kanske inte riktigt sitter där? (Även om, skall sägas, jag tycker det är ganska totalknasigt även det, trots allt).