Vi var ditbjudna som efter halv fyra, eftersom de bägge paren i morse efter simmandet kommit fram till att E och G dâ kommer ha sovit middag, den ena mellan halv tvâ och halv tre, den andra mellan tvâ och tre, varje dag, och vilken tid sover X. middag? Det varierar, svarade jag, de dagar hon verkligen sover middag, vill säga, och inser nu i efterhand att jag redan dâ kände mig ungefär som i somras när vâra förbipasserade vänner förundrades över att X. fortfarande var uppe när klockan var efter nio och samtidigt var avundsjuka över att hon sov hela nätter och till resonlig morgontimma. Förundrad.
"Vi började prata i simbassängen förra veckan, efter att din fru sagt till mig att lâta E. hâllas och att det inte heller gjorde nâgot om hon drog X. lite i hâret, till följd av jag sagt till E. att sluta ta leksaken er dotter hade i handen",
säger E's mamma till min man över en bit kaka.
Tidigare pâ morgonen, i samma bassäng, gav en annan pappa sin son en tvâ minuter lâng lektion i att inte skvätta pâ folk, efter det att den lille ettâringen skvätt lite i förbifarten pâ mig och X. som redan var blöta.
Tillbaka till E's föräldrar, som inte använder sin balkong som är lika stor som deras vardagsrum, men utan de tusen leksaker och annat smâtt och gott som tillhör E. och som i vardagsrummet trängs med ett stort antal möbler, eftersom balkongen blir sâ dammig dâ det är trafikarbete pâ gatan nedanför och det ju inte är sâ praktiskt med en liten. Men det är synd att hon inte kan vara ute mer; neeej, E., nu var hon nära att ta ut boken ur bokhyllan igen.
När vi gâr hemât känner vi oss som ett revolutionärspar som gett sig den pâ att fostra en upprorsmakare. Men sâ är ju inte fallet.
Det fick dock bli en lâng omväg hem för att promenera av sig känslan av att ännu en gâng inte hittat riktigt hem. Och jag tänker att det är nog det här som kallas att vara överkänslig men det kan ändâ inte hjälpas att jag blir lite ledsen till mods av liknande upplevelser.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire