Trendspotting III

Utan att vilja vara den som säger vad var det jag sa, men vad var det...
Ute pâ vift, ett nyspottat skyltfönster. Ännu en trend spottad, väldigt fransk och aktuell, och dessutom en väldigt rolig sâdan.

"Stig Larssons succé kommer, om inte annat, och utan att debattera huruvida hans litteratur är stor litteratur eller ej, öppna dörrar för övrig svensk litteratur".

Februari 2011: Bâda jättarna le Magazine Littéraire och LIRE - specialnummer över inte bara svensk men nordisk litteratur. Att Stig Larsson varit avstampet ser vi bildligen talat pâ Magazine Littéraire's val av illustration - kopia av Acte Sud's omslag - svart bakgrund, rund cirkel med illustration inuti...

Vilket efter de tre Millenium-delarna mycket praktiskt helt enkelt kan âteranvändas. Längre ned i skylten Camilla Läckberg och Lars Kepler.


 Bah, ännu mera deckare säger ni? Jo. Men inte enbart och det är ju just det som är tipptopp!

Le Magazine littéraire nämner redan pâ omslaget Strindberg, Blixen, Lagerlöf, Ibsen, Oksanen mfl.

Längre ned i skylten, Nesser, Forbenius, Nesbo, Dahl... Och Oksanen är ju pâ varenda bokbord sedan mânader tillbaka. Acte Sud, det lilla franska förlaget nere i Arles i syd, satsar stort pâ nordisk litteratur (redan tidigare en tradition frân deras sida - men nu, efter Millenium, har de givetvis helt andra möjligheter).

Visst är det roligt?

Det blir ett jäklans antal romaner det, mitt herrskap

Visste ni att 3% av Frankrikes befolkning skrivit en roman (eller börjat pâ en roman, eller skrivit fler än en roman)? Om man räknar grovt pâ 60 miljoner invânare hamnar man pâ 1,8 miljoner personer.
Som skrivit eller börjat skriva en roman.

Det ni, mina vänner, det blir romaner det. Dryga 600 utgivna varje september, dryga 200 varje januari. Samt en jäklans trafikstockning i bokförlagens brevlâdor.

Godnatt!

Google avtal och Unni Drougge

Faktiskt var det det här som fick mig att vilja skriva det här, efter att först ha kommenterat kort pâ Newsmill. Unni Drougge är Unni Drougge och inte Maria Johansson eller Erik Andersson (obs! fiktiva namn) och det är mao lätt för henne att säga och blint att kalla allmängiltigt. Att hon är "fri" tror jag mao är en lätt överdrift och här handlar det inte om nagra "surt sa räven". Vidare är en bok är en bok och inte musik.

Hursom. Google avtal. Det händer mycket i hela Europa - och vad som väntar mânga bokförlag/författare - kan bli mycket tydligare i mitten pâ december. Dâ "avgörs" rättegângen mellan bokförlaget le Seuil som redan 2006 stämde Google pâ 15 miljoner euros för piratkopior. Häromdagen uttalade sig Hervé de La Martinière, VD för gruppen La Martinière i vilken le Seuil ingâr, med ord som "vi bör enbart förhâlla oss till Google i rent juridiska termer". 
La Martinière's advokat, Yann Colin, menade dock att Googles system är "olagligt, farligt och gör stor skada gentemot bokförlagen". Det rör sig om piratkopior "utan nagot som helst urval" och framför allt "utan det pedagogiska mâl" Google understryker att de har. Sökfuntionen är gratis för Google, gratis för surfaren, mais inte för annonsören", som istället genom annonseringar försäkrar Google dess överlevnad.

Pâ vilket Alexandra Neri, Google's advokat, svarade med att kontestera det franska rättsväsendets kompetens - hon grundar sitt argument pâ att numeriseringen utförs i USA. "Vilket gör Googles handlingar allt utom illegala. Vi har aldrig pâstâtt att Seuil inte skulle inneha rättigheterna till alla verk - i pappersupplaga. Men de har oss veterligen aldrig bevisat att de innehar rättigheterna till den numeriska versionen av samma verk".

Vart Google kommer hamna med liknande argument stâr idag oklart - men är nästintill en bisak i sammanhanget. Det visar däremot upp en hittills väl gömd intention som är allt annat än ridderlig - och ocksa att Google förmodligen har mânga kreativa personer som funderat mycket de senaste âren. Fortsättning följer.