Pages

mercredi 22 décembre 2010

De rika blir rikare och de fattiga osv.

Igâr var jag pga jobbanledning pâ visit pâ varuhuset Printemps i Paris. Det slog mig när vi gick där bland tjugometer höga julgransdekorationer att det nog är tre eller fyra âr sen jag var där sist - vilket är lika länge sedan jag hade jobbanledning att sist besöka stället.

Julskyltning i all ära. Julshopping i all ära. Vad som slog mig frontalt var hur verkliga lyxmärken intagit bottenvâningen. För tre âr sedan var lyxmärkena avsatta till nâgra trappor upp, med smâ diskreta avdelningar (dit endast en liten procentsats styrde sina steg, skall väl tilläggas). Pâ bottenvâningen fanns halsdukar, smycken och smink, frân verklig basic till, ja, ocksâ sk lyxmärken.

Nu. Gucchi, Louis Vuitton, Chanel och en hel hoper andra har varsin boutique pâ gatuplan. In till Louis Vuitton var det kö. En bredaxlad säkerhetsvakt som bredaxlat släppte in en efter en. Unga japaner, unga européer stod och väntade pâ sin tur. Tjugoâringar? Trettioâringar? Lika obegripligt som alla dessa knark(k)ungar som i förorterna kör omkring i mercedes och bmw. Varifrân kommer pengarna? Varifrân kommer prioriteringarna? Det handlar inte om "lite finare märken", det handlar om skyltfönster med 1200€-klänningar, 1000€-väskor, 400€-halsdukar. Utanför trängs befolkningen, där smiclönen - minimilönen, den alltmer utbredda - ligger pâ 850€ i fickan, men innan skatt som kommer i efterhand.

Satsar liknande märken pâ boutiquer pâ gatuplan har de väl avvägda anledningar (läs marknadsundersökningsanledningar) att göra det, annars gör de det inte. Jag mâste säga att jag tycker utvecklingen är riktigt läskig, läs vämjelig.

2 commentaires:

Gabrielle Björnstrand a dit…

Du har helt rätt. I år fick jag turen att nobba julhandeln totalt. Och då snackar jag bara vanliga köer. Jag gick åt andra hållet, ut i parken med en vän.
När jag äntligen anlände till matbutiken klockan sju (19.00) hade alla gått hem för att skapa gammaldags jul med knäck och kola och glögg och gris och annat mums som de lärt sig i TV.
Skönt att de är så busy med sina liv så jag och tre andra fick vara ifred i kassakön.
Gott blir det väl ändå.

Fransyskan H a dit…

Amen pâ det! (och vad fint det lâter med parken).