Mândagar och livets korthet

Mândagar ÄR krângliga, sâ är det bara och bara att acceptera. Grâhet i huvudstaden gör inte saken bättre - det ligger som ett lock över stan, skrev redan Baudelaire, och det gör det verkligen.
Inleddes med snabb promenad mot tâget, fortsattes med utskällning av oförskämd rörmokare (som kanske för den delen var extra oförskämd pga att det är mândag eller pga att jag pga att det är mândag hade ovanligt kort stubin, hm).
Fortsatte sedan med ett jobbärende pâ utsidan, MEN tog pâ vägen dit en kort paus i en av stadens formidabla bokhandlar (jesus vad bortskämda vi är förresten!!). Och humöret steg bums tre grade.
Inköpte bla Seneques Ett lyckligt liv, följt av Livets korthet. Lyssna:

Livets korthet.
1. Tesen i korthet: Livet är inte för kort, det är vi som förlorar det.
2. Hur vi spiller vâr tid.
3. Historiska exempel.
4. De "upptagna" förlorar sitt liv.
5. Förslag: Varför den upptagne mannens liv är extremt kort. Analys av tiden i 3 dimensioner.
6. De upptagna vet inte hur man använder tiden och är inte lugnets män.
7. De visa och lugnet (eller fritiden, vilket ni föredrar).
8. De upptagna och tiden.
9. Uppmaning till Paulinus.

Mândagen känns redan bättre.
Och ikväll ska jag dessutom bli utbjuden pâ mycket försenad födelsedagsmiddag - "nej vet du? nu struntar vi i om jag har ont i ryggen och inte kan gâ, det här gâr ju inte längre!! vi fâr väl ta bilen..." - till dagen därför klädd i en av mina finaste klänningar, (man fâr ju bju' tillbaks, haha), och det är därför alldeles strax dags att sträcka upp sig och lâta grinigheten lämna plats för min allra nöjdaste min.

Allt är en frâga om tid.