Jag har redan tidigare sagt att jag en gång borde skriva ett lååångt inlägg om varför det är så roligt och inspirerande att arbeta med Marimekko. Även denna gång blir det uppskjutet på framtiden, men låt oss i varje fall säga att en av anledningarna, eller främsta anledningen, att åka till Helsingfors även denna gång var för ett besök hos detta formidabla företag. Vi fick se visning av höstens kläder, av höstens inredningsartiklar och nya fantastiska tyger, det hela inlett av deras "nya" VD Mika Ihamuotila - citattecken då han nu längre inte är helt ny, han är där sedan två år i februari, men i ett företag som historiskt är ett sådant kvinnoföretag så känns en ung manlig chef även efter några är väldigt ny. Han höll ett mycket inspirerande tal och jag blev lite förälskad. Att lyssna till någon som dessutom förklarar hur han ger direktiv till samtliga designers att framförallt inte lyssna till marknaden, att absolut inte försöka göra sådant som kan fungera, att gå in i sig själva och utgå från deras innersta och använda deras svagheter och inte deras styrkor. Att enbart rita det de själva vill och får dem att utvecklas - att de absolut främsta artister inom samtliga grenar är de som assumerar dem själva och ingenting mer. Att han själv är precis över fyrtio, med en tidigare framgångsrik karriär som banker på CV´t, men som i och med en hjärntumör för fem år sedan tänkte om hela sitt liv och hamnade här. Ja. Det får en att lyssna än mer.
Lite därav är det en livets gåva att få arbeta med Marimekko, det var ju så inte alls planerat. Och vackert att se en hel hoper människor stolta över det de gör, entusiastiska, otroligt generösa, väldigt välkomnande och vansinnigt direkta. Där kaos priviligieras framför ordning och rationalitet. Där man anser att man får stå ut med några misslyckanden för att få fram de verkliga lyckoträffarna.
Så otroligt icke samtida, höll jag på att säga. Men kanske snarare: så väldigt modernt.
Nu: Göteborg.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire