Det hela under det att Lillan springer omkring - och ifrân barnvakten - med sina tvâ ballonger, studsandes, sjungandes: Oooohhhhhh yé yé oooohhhh yé yé, som variant pâ den afrikanska sâng hon lärt sig av barnflickan.
Själv gâr jag omkring och längtar efter julefrid och blir alltmer nostalgiskt för var bok som packas ned i de mânga lâdorna och tänker att âââhhhh och den och den - samt att nu tusan mâste här livet inom kort omorganiseras för att âter fâ rum att rymma mycket, mycket mer av det som verkligen är viktigt (men vi är pâ god väg och är det inte sâ att sjuk blir man först mot semestern, nostalgisk först när man inom kort är framme?).
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire