Världens konstigaste inläggsrubrik, men dock.
Ett stort antal nya och tillbakavändande besökare har hittat hit det senaste, vilket verkligen är jätteroligt och jag säger - vilket jag nyligen lärt mig man ska hos Teres pâ hennes fina blogg Mina Bestyr: varmt välkomna!!
I övrigt kan ett verkligt vârtecken - eller snarare tecken pâ vârlängtan, kanske...? - ses i faktum att ett annat stort antal nya besökare dessa dagar landar pâ förra ârets blomsterexplosion, vilket de utforskar och sedan âter försvinner ut i cyberspacen.
Slutsats: These days, we are all looking for Magnolia! (Âterkommer i ämnet dâ knopparna igârkväll sâg ut att smälla precis vilken dag som helst...).
3 commentaires:
Yess, vad fint det blir. Här i Stockholm har vi flest magnolior i botaniska trädgården, rosa, vita, stjärnmagnolior och allt vad det heter. Men någon godartad stadsträdgårdsmästare har också sett till att pryda några gator vid SödraStations-området med just magnolior.
Själv har jag tillsammans med dåvarande make, planterat en vit magnolia i en trädgård i Östergötland. Mellan äppelträdet och körsbärsträdet, mellan plommonträdet och päronträdet. Mellan allt och allt.
Those were the days.
Det lâter som en mycket vacker trädgârd, Gabrielle. Man fâr se till att njuta av allt det korta det varar och med det sänder jag dig en stor varm kram.
Kram tillbaka, och lycka till med den franska femtonåringen, samt familj.
Enregistrer un commentaire