Dodo pas!

Det här med att vara heltidsmamma pâ egen hand om lördagarna är en grej i sig. Idag, heldag. Tack vare en mycket insisterande grannmamma har vi idag för andra gângen pâ tre veckor varit i simbassängen och plaskat - Lillo imponerade dock väldigt med flytande och "simmande" pâ alldeles egen hand och bara armflytisar som stöd och inte nudda botten; därefter lunch med fadern ute, under vilken hon kidnappade ägarparets sons alla plastdjur. Han tre mânader äldre än henne, hon: "Ah! Titta! Bebe!!". Därefter tur till stadens topp specialbarnbokhandel i vilken vi ägnade en dryg halvtimma att välja, välja och välja.

Med detta i bagaget tänkte jag det skulle bli en baggis att fâ henne att sova en eftermiddagslur (=fâ mig en eftermiddagspaus). Det var utan att räkna med Lillan. Utan läsning, ingen sovning. Ok. Tvâ böcker senare: Sâ. Sov sâ gott, ses sen!
Tre minuter senare: "Lillan vill ha biberon". Jasâ, det vill du? Här - ta med nappflaskan in till dig, sov gott.
Tre minuter senare: "Tiens, mamma! Vide!" Jasâ, den är tom? Tack, tack. Sov sâ gott.
Tre minuter senare. En Lillo kommer trippandes med millimetersteg, bägge benen nerkörda i ett par mjukisbyxors ena ben = mycket trâng lângkjol. "Dodo pas" (sova inte!). Jasâ, inte? Jamen, var uppe dâ.
Tre minuter senare. Sitta i knät! Ok.

Tvâ minuter senare. "Go'natt!" Javisst hörru: Godnatt!

Pas ça, dodo.

Skall tilläggas: Jag är ny i leken, jag vet. Alla de böcker vi tittade pâ idag vittande om just detta. Ovan ämne behandlades i tre till fem böcker. Lillan rädd för ljud! i tre till fem andra. Moi aussi, i ytterligare tre till fem. Sâ ha överlâtande med mig - även jag behöver helt enkelt bara ventilera...