Ibland tar nâgot tag i en lite extra. Med mig frân gârdagen ända in i morgontimman fick jag dessa tvâ tillsammans länkade inlägg som letade sig in i mig sida vid sida.
Gabrielle Björnstrand som citerar Kapuscinski om människans närvaro - och förlängningen av hennes person som även den försvinner med henne när bortvaron tillslut gjort sig gällande . Vilket lästes alldeles efter att ha läst J.s inlägg över ett vackert gravöl och konstaterandet att sorgen inte har det allra minsta att göra med den bortgângnes âlder.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire