Monte Carlo. Jag lovar er. Det lâter flashigare än det är. Bâde resan - som börjar lângt tidigare än ottan och slutar sent - och resemâlet.
Skulle till och med vilja säga att fâ ställen framkallar en liknande känsla av hatkärlek.
Eller frâgeställsamhet. Man undrar: finns det här stället? Finns de som bor här? Pâ riktigt? (Och isâfall: varför?).
Kärlek, samtidigt, eller en början till behaglighetskänsla, snarare, men det är ju inte just Monacos förtjänst. Det är verkligen inte heller för dess vulgärt flashiga gators, butikers, casinons och palmers skull.
Det är medelhavskustens speciella ljus, blâturkos hav ända ut mot horisonten och doften av tallarna, kanske till och med en tillstymmelse av mimosan.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire