Det är en fantastisk lyx att ha hjälp med mâlning, det inser man när man själv mâlat om jag-vet-inte-hur mânga lägenheter och nu, var dag, ser det vita breda ut sig alltmer som av en mystisk hand.
Dessutom är mâlaren en mycket sympatisk och diskret man, nästan lite familjekänsla här i huset (det är bara att inse: har man (vi) tvâ alternativ: 1. ickesympatisk, eller säg neutral och professionell, och ureffektiv, 2. en ytterst sympatisk även om mindre effektiv, sâ kommer valet alltid hamna pâ nummer 2).
Inte bara är han sympatisk, men ocksâ mycket samarbetsvillig. I form av att svara eller i vart fall lâtsas lyssna pâ Lillan.
- Kolla! Det är ett lejon pâ mâlarburken!
- Nej... det är nog inget lejon... Det är en svart panter. En stor katt, säg.
- Ja. En patter. En stor katt. Miau miau säger katten, monsieur. Miau.
- Ja, det gör den va?
- Monsieur! Nallis har byxor pâ sig! Byxor! Pâ sig!
- Âh ja, du...
- Nallis är snäll. Kanin är ocksâ snäll.
- Mamma! En ballong till! En till gul. Jag har en gul till. Och här är en grön. Ska visa den för monsieur!
- Gör du det...
- Här monsieur! En grön ballong! Mamma. Här. Blâs upp! Kom igen mamma! Blâs!
- Nej, nu har vi redan blâst upp tre.
- Monsieur blâsa dâ. Monsieur!
- Nej, Lillan. Monsieur mâlar...
- Ja. Monsieur mâlar. Se monsieur! En till ballong! Har jag. En ballong till. Grön.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire