Tid, tid, tid. Tid som tickar, dâtid, nutid, framtid, jag ägnar alltid och sedan alltid nästan all min vakna tid till att fundera pâ tid.
Och mitt upp i alltihop springer nu mer en liten tjej mitt bland oss, med egna tankar, egna aktiviteter, egen vilja. Bara sâ. Ett konkret bevis pâ tiden.
Som nu, igen, tack och lov är tillbaka i samma gängor som hon var innan vâr Spanien resa, efter vilken hon under nâgra veckor blev en blodsugare.
Gemensamtid i större utsträckning utlyses, vill inte behöva âka till Spanien för att finna den.
Detta inlägg inte för att klaga, men för att konstatera; resten är bara konsekvenser av helt egenförvâllade och medvetna val.
Och tänk att dessa hängt hos oss lângt, lângt före hon ens dök upp.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire