Efter veckans lösta En dâres försvarstal av August Strindberg och förra veckans Idioten av Fjodor Dostojevskij, har turen kommit till följande.
Dock för allt ont nâgot gott med sig. Främlingskapet är ett tillstând som främjar en viss skapande förmâga, som kanske hade avsomnat i brist pâ näring.
I början dâ jag var en främling som skulle erövra främlingskapet kastade jag mig över det nya sprâket likt en utsvulten hund över en saftig köttbit. Jag ât upp svenskan. Jag fyllde min mun med ord, tuggade dem, svalde dem. Ibland blev det för mycket. Hjärnan svullnade och dunkade mot skallen.
Jag tog vissa ord i min mun som praliner. Fors, älv, flod, fjäll, berg, hav, sol, moln, regn, snö, dag, natt. Jag föll platt för den svenska naturens enstavighet.
7 commentaires:
Det här har jag inte läst men jag gissar på en med många stavelser i sitt namn.
Å - detta är min älskling av samtida författare på svenska, som här skriver om sig själv. Har också skrivit om sin familj. Är klart bäst i dessa sammanhang, försök till deckare och mytologi har inte slagit lika väl ut.
Jag är dock osäker på vilken titel detta är av de många.
Jorun - du är helt klart inne pâ rätt spâr.
Annannan - jag hâller med precis och dâ endast utifrân läsning av verket i frâga, samt en mer traditionell roman och en andra pâbörjad. För författaren till verket här har jag en oändlig ömhet (som man skulle uttrycka det pâ franska, haha) - en väldigt direkt titel om främlingsskap.
Oändlig ömhet är _precis_ vad jag skulle säga!
Hâl i huvudet skrev jag i inlägget - hâl i huvudet skriver jag även när jag läser om min egen kommentar. Dvs den oändliga ömheten strömmar med tanke pâ verket i frâga, mindre när det gäller romanen och den pâbörjade romanen. Sista tillägget - en direkt titel om främlingskap - var alltsâ en ledtrâd till quiz:ets titel. Fast med läsare som ni sâ finns det stora chanser att ni lyckades gissa er till betydelsen utan detta klargörande... Men dock.
Kul quiz!
Gissar på en grek med ett språk som solvarm hud. Det där med solvarm hud har jag inte hittat på själv, det var någon som skrev det om en fransk kortroman som kom ut för tio-femton år sedan, jag tror den utspelades i Deauville. Den hette någonting i stil med "Mina dagar är vackrare än.."
Först tänkte jag på Ana Martinez som har läst alla svenska klassiker mer noggrant än någon jag känner, men jag gissar att dessa ord kommer från en grek med ett innerligt och "solvarmt" språk.
Varmt välkommen in i leken, Lotta!
Jag anar mig till att vi alla är fullkomligt överens om författaren!
Enregistrer un commentaire