Uppföljning av frâgesporten, hemkomst, samt vackra blomstermotiv

Hej!

Tillbaka pâ verkliga hemmaplanen - satt och funderade länge pâ det där med ordet "hemkomst" pâ tâget hem - och att hemkomst och âtervändande inte är samma sak. Därav tonen, tror jag, i hemkomstinlägget. Inte mitt hemma. Nu är jag det, istället. (Men även här finns, som tidigare nämnt, dumheter. Monarkin är inofficiellt tillbaka sedan lille Nicolas och hans modedrottning intagit palatset - de tvekar aldrig pâ glasögonbyten eller rolexklockor sâ vid deras sida tycks Vickan och Danne rätt ofarliga. Det var mer love airport och fira kärleken som fick mig att lite lätt rysa, men det gick snabbt över).

Uppföljning av frâgesporten sâ. Tack AMO, tack Jorun, och här är min slutliga inköpslista:
Anneli Jordahl - Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet).
Annette Kullenberg  - Jag var självlockig, moderlös, gripande och ett monster av förljugenhet: en biografi om Marianne Höök
Yvonne Hirdman - Den röda grevinnan
Karl Johan Nilsson - Död ât Karl Johan Nilsson
Kristian Lundgren - Yarden
Mâns Wadensjö - Förlossningen

Inte en fanns där dock, sâ jag spar den varsamt till senare tillfällen.

Istället blev det:

Den som jag förstâtt kallats "vâr tids fin-de-siècle-roman" och som jag själv lagt pâ minnet i mycket pga titeln (som jag dock deformerat nâgot till typ "Människor utan värde"), men främst, faktiskt, för det förmodligen finaste omslaget pâ âr (vilket mycket sällan händer, memorering pga omslag, men detta är sâ givet pâ nâgot vis: rent, avskalat och vansinnigt snyggt att det bara sitter där). Âterkommer i frâgan.

Hanna Hellqvists Karlstad Zoologiska, delvis pga utdrag och intervjuer om en annorlunda uppväxt dâ jag dras till annorlunda uppväxter, men ocksâ pga AMOs enkät som lâg alldeles ny i minnet (och som, skall tilläggas, var mindre entusiastisk än det jag tyckte mig läsa när boken kom ut och därför gjorde mig nyfiken). Mer ocksâ om detta senare.

Och sist Theodor Kallifatides Mödrar och söner, dâ jag sedan jag för mânga âr sedan läste hans förträffliga text Ett nytt land utanför mitt fönster och känt släktskap inte gett upp och fortfarande hoppas pâ en lika bra roman.

Förutom detta inhandlades min vana trogen lite svenska sk damtidningar. Och därav blomstermotiven. Har ni märkt att det är blomstermotiv precis överallt just nu? De flesta mot vit botten med blommor i nederkanten, tror precis alla har det (vilket gör det fina lite trâkigare, samtidigt tycker jag det är uppmuntrande med blommor sâ, tja).

Men varför blomstermotiven fâr plats här var inte därför, men pga att jag just slog upp en av nämnda damtidningar och sâg detta.

Broderade blommor pâ siden som pâ fotot inte riktigt kommer till rätta; sällan, även där, framkallas tanken "detta är för mig", men detta är för mig.

Blomstermotiv i plural utlovades. Här kommer nummer tvâ, som jag fann bara nâgra sidor bort. Inte heller här ger fotot samma känsla.

 

Freida Pinto. Hon är förbaskat söt. Nästan i klass med Rosario Dawson. Nu har tydligen Woody Allen bestämt sig för att ge henne en chans att visa mer än att vara söt och det applâderar jag för (han har attans bra smak i allmänhet, Woody).