...kom frân Annannnan i kommentarsfältet:
"Så här gör jag numera: Ser till att ha ungefär tjugo minuter mellan två tåg på Centralen (Malmö i mitt fall, men det funkar ju med Stockholm och Göteborg också, kanske fler har Pocketshop?), går in på Pocketshop, dammsuger från det första hörnet till det sista och plockar åt mig allt ffa svenskt som lockar mitt intresse och som jag inte redan har. Betalar och springer till tåget. Det brukar bli någonstans mellan tio och femton böcker. Och jag har utvärderat det och funnit att det fungerar precis lika bra som att noga välja och tänka och gå flera gånger. Det vill säga, jag läser och tycker om ungefär 78% av det jag köpt oavsett om jag väljer på hastig intuition eller nogsamt övervägande. Dessutom fyller jag ett helt bonuskort och slipper tappa bort det mellan gångerna".
Lâter som väl beprövad metod! Själv har jag mycket riktigt tappat bort nästan lika bonuskort som jag köpt böcker och är dessutom imponerad dâ fyra-fem böcker är ung. vad jag brukar orkar med (tyngdmässigt sett) och kanske även flygplansmässigt. Känner dock väl igen dammsugarblicken...!
Pga tidsbrist blir det dock för min del oftast snarare dammsugare rakt av (roffa ât mig det som roffa ât sig hinns), därav önskemâlet - dâ det dessutom finns mânga eminenta läs-läsare här hoppades jag just denna gâng att fâ hjälp med att fâ upp mina ögon för det de ej fastnar för vid första anblicken.
Vilket för den delen inte bara rör Arlandatillfällen. Kommentarsfältet är alltid öppet!
2 commentaires:
Metoden föddes ur ett infall, ett tillfälle då jag verkligen var tvungen att vänta mellan två tåg. Att jag inte har barn, reser ensam och med minimalt klädbagage när jag besöker föräldrahemmet där jag i alla fall går i trädgårdskläder mesta tiden gör att det finns plats för så många böcker.
Nu hade jag inget stopp på Centralen när Pocketshop hade öppet (hur illa jag än tycker det är att stänga kl 19 så får jag ju acceptera det) och kommer således sannolikt inte att fylla på förrän i augusti. Om inte jag hinner gå i någon bokhandel i Helsingfors, dit jag ska i juni. Har aldrig köpt böcker där men en välsorterad bokhandel i den hufvudstaden måste väl ha ett hyfsat svenskspråkigt utbud, och sannolikt dessutom vänligare för den krisdrabbade valuta jag får månadslön i.
Men annars delar jag väldigt gärna med mig, eller utväxlar. Jag har inte behov av att förbli ägare till de flesta böcker jag läser, men när man bor långt från lånebibliotek med böcker på de språk man föredrar så finns ju få andra alternativ än att inledningsvis äga böckerna.
Av de i augusti köpta har jag läst ut och ännu inte gett bort Hennes mjukaste röst (Bengt Ohlsson), Sin ensamma kropp (Elsie Johansson) och Tacksamhet (Patricia Tudor-Sandahl). Önskar du någon av dem delar jag gärna med mig. Själv blev jag verkligt förtjust endast i EJ, men smaken är ju som bekant osv.
Men vad generöst av dig, Annannan! Tack! Lât mig se.
Visst är det sâ, som utlandssvensk mâste man nästan äga, och â andra sidan gillar jag bâde inhandlandet och ägandet av böcker - har alltid tyckt det varit bäst investerade pengar... och har aldrig tvekat inför som bokköp ens när det funnits som allra minst (pengar). Sâ jag förstâr ack sâ väl kânkandet! (själv lyckas jag alltid âka iväg med minimalt bagage, men tillbaka med maximalt, alla dessa väskor som âkt frân sverige och hit, men aldrig tillbaka...).
Helsingfors! vad trevligt! var där själv i augusti och var väldigt glad över att upptäcka staden, som jag visste skamligt lite om (och förundrades över pâ-köpet-upptäckten hur jättemânga flyg det dagligen gâr dit frân Stockholm, att de inte kostar mer, samt hur fort det gâr att ta sig dit... och att det ändâ är sâ fâ svenskar som nâgonsin kommer till staden där mânga dessutom fortfarande talar vârt sprâk - och förmodligen, ja säkert, har en hel del svenska böcker i sina gömmor!).
Enregistrer un commentaire