Det tog mig dryga tjugo âr innan jag började tillâta mig tjusningen att göra mig fin och bära klänning.
Det tog mig bra mânga fler att känna mig riktigt bekväm med det.
Det tog mig Oj sâ mânga fler innan jag tillät mig köpa sânt där riktigt onödigt och tjejigt, ni vet bara för att tycka man är värd det.
Men för nâgra dagar sen gjorde jag tvärtom. Man fâr dock vara dum i huvudet om man köper nagellacksborttagning av märket Chanel för nästan hundra kronor, när man kan fâ det för en tia eller i alla fall nästan nästan överallt. Men inte pâ en flygplats. Och har man flagande rött naggellack sâ har man och har man dessutom tänkt att man skulle ta bort det tjugotusen gânger innan man âkte och ändâ glömt det, sâ mâste man göra nâgot ât det.
Sällan har dock gesten ta bort naggellack varit sâ trevlig som den just var, nu igen, för andra gângen. Det luktar fantastiskt gott. Parfyrmerade naglar, det ni.
Man kanske skulle glömma fler saker lite oftare.
Lyxproblem, certes. Antar att alla noterar flitigt...
2 commentaires:
I fjol vid den här tiden bröt jag ena fotleden och när den läkt färdigt var det dags att börja på sjukgymnastik för att få tillbaka cirkulation och rörlighet. Foten var svullen och naglarna såg helt tragiska ut efter sex veckor i paket, så jag var övertygad om att jag skulle dö skamdöden om sjukgymnasten fick se mig utan lack på tånaglarna. Tyvärr orkade jag inte gå längre än till det superchica parfymeriet nära jobbet och där hade de inget annat nagellack än Chanels. Så nu har jag, som aldrig målar naglarna, en 22-euros minimal flaska svartrött lack som en påminnelse om att universalkuren Placebo Comp erbjuds i många former...
Hehe. Dâ rekommenderar jag dig nästan att komplettera universalkuren med nagelbortagningsmedlet av samma sort, sâ du dessutom fâr njuta av lukten...! (Hoppas din fotled är bättre, förresten, och att det svartröda klätt även friska târ - och fingrar! Och hoppas sjukgymnasten en dag förstâr vilka uppoffringar patienterna drar till med!)
Enregistrer un commentaire