Vad passar bättre en mândagmorgon än lite litteraturquiz?
Och en första dag pâ veckan en första sida i ett stort verk? (ha! en ledtrâd given bara sâ...).
En tövädersdag i slutet av november, vid niotiden pâ morgonen, kom tâget frân Warszawa med full fart ângande in mot Petersburg. Det var sâ disigt och grâmulet att dagsljuset hade svârt att tränga igenom; det var svârt att urskilja nâgonting frân kupéfönstren ens pâ tio stegs avstând vare sig ât höger eller vänster. Bland passagerarna befann sig ocksâ resenärer som âtervände hem frân utlandet; men tredjeklasskupéerna var till största delen fyllda av smâfolk och affärmän som inte kom sâ lângväga ifrân. Alla var som vanligt mycket trötta och man hade svârt att hâlla ögonen öppna, alla huttreade och smâfrös och alla ansikten hade samma gulbleka färg som dimman.
I en av tredjeklassvagnarna hade tvâ passagerare suttit mitt emot varandra vid fönstret ända sedan gryningen - bâda var yngre män och b âda var nästan utan bagage och inte särskilt elegant klädda, bâda hade ganska särpräglade utseenden och bâda ville gärna inleda samtal. Om dessa bâda hade vetat nâgonting om varandra och vad det var som var speciellt märkvärdigt med den andre just i denna stund, skulle de naturligtvis ha tyckt att det var mycket underligt att slumpen hade fogat sâ, att de just nu hade kommit att sitta mitt emot v arandra i en tredjeklassvagn pâ tâget mellan Warszawa och Petersburg.
5 commentaires:
Det här är vackert och intressant och jag konstaterar att om det här är en klassiker så är det sannolikt inte en som jag har läst. Åtminstone inte om dess författare hör hemma i Petersburg snarare än Warszava - till de två eller tre ryska klassiker jag har läst hör den här inte.
Så jag avvaktar fler ledtrådar!
I love Rogózjin!
Annannan - det här är helt klart bâde vackert och intressant och, Rogozjina - jag med!
Åhå. Jag hade mina misstankar redan när jag läste citatet, men tänkte att sån tur kan jag väl inte ha, att det råkar vara en av få ryska klassiker jag har läst. Men kommentaren om Rogozjin tyder på att, jo.
Tja, vad ska man lämna för listig ledtråd här? Att huvudpersonen är en verkligt god människa?
Helga - välkommen hit!
Och, ja, verkligt go människa.
Sâ snäll sâ han är dum, säger det dummaste talesätt - dum sâ hanär god, i detta fall? Kan det vara till hjälp?
Enregistrer un commentaire